Magasinsgatan 13

Följande text är hämtad ur den antikvariska rapport som sakkunnig Leif Berggren skrev i januari 2017.
”Den här tomten var från början en bergsmanstomt som ingick i de 160 bergsmanstomter som utgjorde grunden i Sala Bergsstad. Vid 1700-talets slut hade förändringar skett och tomten var nu en så kallad blandad tomt. Här bodde då Stads Secteteraren C.P. Wahrenberg.
Sala stad indelades från begynnelsen i fyra qvarter; norra, södra, östra och västra qvarteret som uppdelades genom två linjer som korsade stora torget. Dessa qvarter delades sedan med hjälp av gatorna in i det som vi idag kallar kvarter.
Bergwerdien 7 ligger i Salas norra kvarter som efter gammalt begränsades i söder av en linje som gick i mitten av nuvarande kvarteren Schaktet, Kaplanen och Läroverket samt i öster av en linje som delade kvarteret Rådhuset i två delar. I norr var gränsen Kungsgatan och i väster Ekebygatan.
År 1884 uppvisar många betydelsefulla händelser i Sala. Bland annat stod det nya stadshotellet färdigt och stadens första konsumaffär togs i bruk. Sala silvergruva konstaterade också den största silvertillverkningen sedan 1677.
Samma år uppfördes också en ny huvudbyggnad i två våningar på Bergwerdien 7, som ligger i den sydöstra delen av kvarteret.
År 1904 lämnades in en anmälan om vatten och avlopp. Här framgick att det fanns 11 rum, varav sex boningsrum, fyra kök, en tvättstuga och ett oeldat butiksrum.
År 1909 gjordes en tillbyggnad i form av ett trapphus mot gården. År 1956 togs ungefär halva bottenvåningen i bruk för en tandläkarmottagning.
Samma år byggdes också ett nytt gårdshus i två våningar med källare mot befintlig bod. Det skedde förändringar 1969, då en av vedbodarna integrerades med bostadslägenheten.
Här byggdes ett våtrum med WC, bad och tvättstuga. Samtidigt togs den del av boden som tidigare innehållit avträden i bruk som garage.
Byggnads beskrivning
Huvudbyggnad
Byggnaden står på en sockel av huggen sten och stommen är av massivt trä, troligen stående timmer. Fasaderna är reveterade med spritputs och taket, ett sadeltak, var troligen redan från början täckt med tegel. Byggnadens hörn mot väster är diagonalskuret och taket är här valmat. Fönstren är tidstypiska med fyra lufter.
Gårdshuset
Byggnadens bostadsdel är byggd på en källare med okänd konstruktion. Sannolikt är det fråga om platsgjuten betong med sparsten. Även stommens konstruktion är okänd. Det kan vara restimmer eller plank, men det kan också vara murade väggar.
Klart är emellertid att fasaderna har samma typ av spritputs som huvudbyggnaden. Taket är ett tegeltäckt mansardtak, försett med två nätta vindskupor mot Magasinsgatan.
De två bostadsvåningarna innehöll från början vardera en lägenhet om ett rum och kök.

I källarvåningen fanns tvättstuga, matkällare och vedbodar. I boden fanns vedbodar, en avdelning med fem avträden och en oinredd vind. Mellan bod och bostadsdel finns en brandvägg.
Nu innehåller gårdshuset en bostadslägenhet och en del av boden har tagits i anspråk som våtrum. I boden finns också ett garage.
Kulturhistoriskt värde
Finns det något kulturhistoriskt värde. Förvisso är det så. I den byggnadsinventering som stod färdig 2010 har både huvudbyggnad och gårdshus markerats med grönt. Denna markering avser hus av betydande värde. Grönmarkerade byggnader är mycket välbevarade representanter för sin respektive tidsperiod. De är symboler för sin stil, ideal och tillkomstperiod. Det finns olika metoder när det gäller att göra en kulturhistorisk värdering.
I den här värderingen har jag valt att använda mig av det system som togs fram av
Axel Unnerbäck 2002.
Grundmotiv
Dokumentvärde
Byggnadsteknikhistoriskt värde
Tekniken att bygga med stående timmer, restimmer, blev vanlig i 1800-talets senare del och försvann i tidigt 1900-tal då den ersattes av spontad plank. Den här byggnaden är en god representant för tidsperioden. Det är inte osannolikt att stommen till delar består av begagnat liggtimmer från den tidigare huvudbyggnaden.
Samhällshistoriskt värde
Det här värdet består i att det är en av de tidigare byggnaderna som uppfördes med en butikslokal från början. En stor del av stadens butikslokaler finns i bottenvåningen på byggnader som tidigare varit bostadshus i bergsmansgårdar.
Ett annat värde utgörs av att byggnaden tillhör den kategori som uppfördes efter stadsbranden 1880 och som antingen byggdes i sten eller i trä med reveterade fasader.
Upplevelsevärde
Miljöskapande värde
Som hörnfastighet i ett kvarter med höga kulturhistoriska värden har byggnaderna på Bergwerdien 7 ett högt miljöskapande värde.
Kontin uitetsvärde
Kontinuitetsvärdet är viktigt i en tid där bebyggelsen under 1900-talets senare halva har drabbats av genomgripande rivningsvågor. Kvarteret Bergwerdien består med ra undantag av byggnader från 1800-talet el ler tidigare.

Det här är ett utdrag ur en stadskarta från 1888. Bergwerdien 7 är lätt igenkännlig som nummer 57 på kartan. Här är den nuvarande huvudbyggnaden endast några år gammal. På tomten finns också ett bostadshus i två våningar längs gatan. Huset är byggt i trä. I vinkel in mot gården finns också ett uthus i trä. De sistnämnda husen fanns sannolikt på plats när nuvarande huvudbyggnad uppfördes och revs när det nya gårdshuset by des 1909.
De rosa byggnaderna är hus uppförda i sten, alltså; stadskyrkan, Ekeby skola, Belanderska gården och Rådhuset.

Några tidningsurklipp som visar vad man hittat på Magasinsgatan 13 samt ett gammalt brev med intressant innehåll